Skepp Ohoj!

Ja nu sitter jag här svettandes utanför i 'fika' rummet och väntar på att introduktionen ska börja.. Saknar mina gamla MiROiare. :(

Minns hösten 2011 då vi satt här och åt lunch när vi hade varit på studie besök på Fjällräven center och sen skulle till paradiset. De var roliga tider de. Fan ja saknar dem! :/

Men ja, jag hoppas att de här också kommer att bli roligt och intressant. Man måste betala för kaffet. Pft på de gamla stället ja var på så var de gratis..

Ah ska fylla i papper nu så.

Jag har sådan besluts ångest. Hur ska jag göra? Vad borde jag göra? Vad är de rätta att göra?

De rätta vore kanske att säga rakt ut exakt som jag känner, men hur ska jag kunna göra de när jag känner mig så osäker?

"Listen to your heart when you don't know what to do. Listen to your head when your heart's confusing you too. Talk to a friend when you need different end..."

Ja. Jag vet ärligt talat inte hur jag ska göra, vad jag vill göra eller vad jag borde göra. Kan säga att det jag VET är att jag vill trivas och må bra. Vill inte behöva känna oro eller ångest över vissa saker.
Jag vill prova så många saker. Jag vill göra så himla mycket. Jag vet att jag fortfarande är ung, men ändå känns de som bara en enda lång tung uppförsbacke. Så vad borde jag göra? Jag borde väl lyssna på mitt inre, vad säger mitt hjärta mig? Vad säger mitt huvud? Är de dags att kasta in handduken och ge upp, eller torka bort blod, svett och tårar och ge sig upp i sadeln igen och fortsätta kriga?

Men jag känner ju faktiskt lite de också att jag tycker att jag gjort mitt bästa och mer än så kan jag väl ändå inte göra? Eller?

Kanske en natts sömn får mig på bättre tankar. Men allting snurrar som omkring i min hjärna och jag kommer just nu inte fram till något vettigt.

Jag tror att jag är ganska säker på vad jag vill. Eller jag vet exakt vad det är jag vill. Men de är en del som står i vägen för mig känner jag. Ekonomiskt, brist på bra saker jag behöver osv.

Nej med denna bombshell så säger jag tack för ikväll.

/M

MODO HOCKEY ÄR DEM BÄSTA!! - HEJA HEJA HEJA MODO!

Vi kommer att vinna ikväll! Det känner jag på mig!

Ohoj landkrabbor!

Jag kan bli ganska less ibland på vissa saker, men allt det där är det inte meningen att jag ska prata om idag. Nej utan jag tänkte ta upp en annan grej. Vissa människor kan vara så dryga ibland. Inte alla det säger jag inte, men en del. Helvete vad less man kan bli. Jag tycker att en del borde fatta hinten.

Vissa människor som finns i det förflutna tycker jag kan stanna där. Har man slutat hålla kontakten och har mest bara dåliga minnen av dessa människor och man inte mår bra av att ha kontakt med dem eller andra i omgiviningen inte mår bra av det, varför ska man då fortsätta ha kontakt med dem?! Jag tycker att det bara är onödigt! Varför skada dem du håller kär pga en viss människa från det förflutna? Varför skada människor överhuvudtaget? 

Nej, jag skriver det här för att en del inte fattar hinten. Jag kan tycka det är dumt att bara ignorera en människa för att jag inte vill prata med han/hon, men alla fattar inte att total tystnad betyder ungefär lika mycket som: "Jag vill inte längre ha någon mer kontakt med dig, jag vill inte att du kontaktar mig igen!" 

Ett exempel:

Jag har blockat på min fäjsbok en viss användare pga jag inte önskar någon mer kontakt med denne, men denne fattar inte det utan skrev till min gamla fäjsbok användare istället och när jag blockat denne där och inte läst meddelandet så skriver denne till min g+ som jag nästan aldrig använder och förväntar sig - vad? Att jag ska svara? Nej, jag blir lite less faktiskt. Jag vill hålla mitt förflutna kvar i det förflutna. 

Om jag nu skulle skriva till denne: "FFS fatta hinten jag vill inte längre ha något mer med dig att göra och det har jag inte velat på gud vet hur länge. Jag skriver inte längre till dig, jag kollar inte din fäjsbok längre, jag läser inte din blogg. Jag försöker lämna dig ifred så som jag vill att du ska lämna mig ifred men gör du det? NEJ! Du ska prompt skriva då och då och tror att vi är vänner? Jag är inte din vän. Jag är inte din familj. Du är absolut ingenting annat än en person jag lärde känna för några år sedan som visade sig vara precis de jag trodde att du var då och du har inte ändrat dig för fem öre..."

Jag undrar allt hur dennes partner skulle känna om hen fick veta att denne skrivit till mig? Jag vill inte sabotera något, men något jag absolut inte tycker om är när man undanhåller saker för sin käresta. Man ska kunna prata om allt mellan himmel och jord!

För att avsluta detta blogginlägg vill jag poängtera min sensmoral:

Total tystnad och block betyder lika mycket som ge fan i mig och fatta vinken -> Jag vill inte ha någon mer kontakt med dig!

- L 

Skepp Ohoj Loggboken!   

Jag har nu slutat för dagen, och ska alldeles strax gå hem. Solen skiner så man borde ju vara som glad men dagen har inte gått så bra som jag hoppats faktiskt. Har inte fått sälja något idag och det känns ju, det tar ju emot väldigt mycket, men jag är en krigare så imorn så kommer jag återigen med nya krafter och då kommer de gå bättre än vad det gjorde idag.

Sen lyckades jag få med sötnöten på hockey ikväll också så där har jag ju något att se fram emot. ;) Det är slutspel och vi möter Färjestad och vi ligger under med 3-0 ;/ Det suger verkligen pungråtta, men va fan, ikväll tar vi det.

Imorn ska jag ringa utav bara fan och jag kommer att få sälja en jävla massa. Det kör vi på!

Modo hockey i vårt hjärta! 

  - L

Skepp Ohoj Dönickar!

Ja du snart är min praktik tid här på PM slut och ska ringa till arbetsförmedlingen för att se om jag kan få en månad till. Det är ju också i dessa vår tider som en del brukar kunna få vår depressioner. Jag måste fan säga de att jag känner mig inte riktigt hundra, men de blir nog snart bättre. Jag vill verkligen att förkylningen helt ska släppa också. 

Jag var ju borta onsdag - fredag förra veckan så nu idag ska jag ta igen för de dagarna! Och idag kommer jag också att sälja! Det vet jag! Jag känner det på mig att idag är en bra dag! Man måste ju trots allt tänka positivt!

Men nu är min lunch slut så nu måste jag återgå till jobbet!

- Over and Out - 

- L

Skepp Ohoj alla tänkare!

Jag sitter här nu i soffan och försöker hålla tillbaka hostningarna för de gör så ont i lungorna och i huvudet att hosta att jag vill bara bli frisk och slippa hosta nå mer! Men hoppas kan man alltid göra, jag hoppas jag är tillräckligt frisk i morgon för att kunna jobba...

Anyslut... Jag har en fundering och som rubriken lyder handlar den om kärlek!

Jag tror inte att särskilt många egentligen vet vad kärlek är för något. Jag tror att många säger till sin nye partner "Jag är kär i dig, det känns som att detta är på riktigt! Detta är inte fake utan detta är 100% äkta kärlek!" Som dem säkerligen sagt till alla sina tidigare partners också. Anledningen till att jag tror att det är så är för att jag själv har varit med om det. Inte att jag sagt det själv utan att andra har sagt så till mig och när de väl tog slut och dem skaffade en ny så kunde man gladerligen läsa detta på deras fb-vägg: "Åh, vad jag älskar dig, jag trodde aldrig att man kunde älska någon såhär mycket! Jag har aldrig känt såhär förut..." Bla bla bla! Jag tycker det tillslut blir rätt så tröttsamt, men sen så tror jag också att många tror att dem är kära men dem egentligen är kär i kärleken/kärheten. Förstår ni vad jag menar?

Det jag menar är att man tror att man är kär i den här människan, fast man kanske bara är väldigt attraherad och tror då att detta är kärlek, eller att man bara tycker om han/henne väldigt mycket och tror då att man är kär?

Jag vet själv att jag tidigare blev väldigt lätt "kär" i kärleken, medans min partner sade jag älskar dig till mig så kände jag inte att jag älskade han/henne tillbaka på samma sätt. Jag trodde jag var kär, men såhär i efterhand märkte man att det endast var kärheten/kärleken man blev kär i. 

Jag tycker det är konstigt att man från ena stunden känner att man älskar denna människa väldigt högt och skulle kunna göra vad som helst för han/henne och att man vill dela sitt liv med denna för att när det tar slut bara några dagar eller veckor senare ha hittat en ny som man "älskar". Eller är det bara jag som är helt ute och cyklar?

Jag anser att om man nu verkligen hade sådana där kärleks och älskar - känslor för denna människa så kan man väl inte bara helt plötsligt en dag sluta älska han eller henne? Det funkar inte så i min värld! Det måste ju ha hänt något eller att man har känt att jag har nog inga känslor kvar ett tag innan man inser att det helt plötsligt inte finns kvar några känslor? Jag vet inte, men det är vad jag anser i alla fall. 

Visst tycker jag att det är bra att man inte ligger och deppar för att förhållandet tar slut i all evighet, men om man hade planer på att flytta ihop, var förlovad eller rent av var gift så tycker jag ändå faktiskt att man måste få sörja i sin egen tid. Livet går vidare, men allt fungerar i sin egen takt!  

Ja de var väl allt för detta blogginlägg, jag har fått ur mig mina tankar om kärleken i alla fall för just nu. ^^ SÅ nu ska jag fika och vila medans jag glor ögonen ur mig på G A ^^

"Allt som vi verkligen älskar är oersättligt, och allt som vi kunnat tänka oss ersätta har vi aldrig i sanning älskat..."

Skepp Ohoj Landkrabbor!

Nu är de redan tisdag och snart är denna jobbdag slut. Lite små jobbigt att försöka hålla sin kvot på 50 - 75 samtal per dag som man ska ringa till företag när kontakt kortet mer eller mindre har slut på pengar... Så mina två arbetskamrater kan inte fortsätta ringa eftersom att dem inte har pengar på  kontantkortet på jobbtelefonen så vi fick en liten rast medans vi väntar på att dem ska fylla på så att vi kan fortsätta ringa.

Jonas fyller ju år idag också. Han fyller systemet, han skulle fått jobba här men de blev visst inte så, men vi får besök av honom idag så de är ju alltid trevligt. :) Grattis Vännen på dagen du fyller systemet!! :D

Denna vecka har gått än så länge lite små segt faktiskt... Det har gått trögt att få företag att vilja ha en propplösare, eller reklmatryck på pennorna... Däremot så har jag fått skicka några mejl och de känns ju alltid bättre än att få ett direkt nej måste jag säga. 

Nu vet jag faktiskt inte vad mer jag ska fylla detta inlägg med så jag avslutar detta inlägg med detta. 

"Den positiva tänkaren ser det omöjliga, känner det ogräppbara och uppnår det omöjliga..."